Vad är EDGI och varför är det en viktig studie?

EDGI är en studie där vi undersöker ätstörningar som anorexia nervosa, bulimia nervosa, hetsätningsstörning och annan specificerad ätstörning (OSFED). Syftet med EDGI är att undersöka hur våra gener och vår miljö påverkar risken att drabbas av en ätstörning.

EDGI är en fortsättning på de tidigare studierna ANGI och BEGIN som fokuserar på sambandet mellan genetiska faktorer och anorexia nervosa respektive bulimia nervosa och hetsätning. I ANGI studien fann vi en viktig genetisk koppling mellan anorexia nervosa och andra psykiatriska sjukdomar samt en koppling till metabola faktorer som styr kroppens energibalans.

EDGI genomförs parallellt i USA, Australien, Nya Zeeland, Danmark och Storbritannien. Genetiska studier kräver ett stort antal deltagare för att ge tillförlitliga resultat. Därför kommer vi analysera data från dessa länder tillsammans och jämföra resultaten mellan länder.

EDGI har en frivillig tilläggsstudie där vi även studerar förändringar av tarmflorans bakterier (mikrobiom) och dess koppling till ätstörningar. En minskad mångfald och en förändring av mikrobiomets sammansättning (dysbios) är kopplat till ett flertal sjukdomar, däribland ätstörningar.

Varför forskar vi på gener i EDGI?

De flesta psykiatriska sjukdomar, inklusive ätstörningar, är komplexa. Både miljömässiga faktorer som stress, uppväxtmiljö och genetiska (ärftliga) faktorer påverkar risken att bli drabbad. Stora genetiska studier med tusentals deltagare har visat att vissa genvarianter i flera regioner i vårt DNA kan påverka risken att bli drabbad av psykiatriska sjukdomar och ätstörningar. Alla personer bär på olika genetiska riskfaktorer, men det är när man har flera av dessa tillsammans med miljömässiga faktorer som det kan bidra till utvecklingen av sjukdomen. Genom att samla in salivprov i studien så kan vi studera de genetiska faktorer som kan bidra till en ökad risk för ätstörningar.

Varför är frågeformulären viktiga?

Genom frågeformulär samlar vi in information om miljömässiga faktorer som tillsammans med genetiska faktorer kan bidra till ökad risk för att utveckla ätstörningar. Utöver frågor om levnadsvanor och livskvalitet så ställs frågor om ätstörningssymtom, ångest och depression. För att få en så fullständig bild som möjligt över de faktorer som kan bidra till att man drabbas av ätstörning så kommer vi även att hämta uppgifter från nationella register och från kvalitetsregistret för ätstörningar. Det är de sammantagna uppgifterna från dessa register, frågeformulär och salivprov som ligger till grund för analyserna.